Mitt i pågående coronakris har de finansiella marknaderna fått ännu en svart svan att hantera. Ett kollapsat oljepris. En giftig kombo som fick världens börser att falla och Stockholmsbörsen rasade på måndagen 5,3 procent. Det största fallet en enskild dag sedan brexit-omröstningen 2016, och sedan toppen i mitten på februari har börsen nu tappat nästan 20 procent från toppen. Men vad har egentligen hänt och hur ska man tänka med sitt sparande framöver?
Vad har hänt?
I dryga två veckor har vi sett börsen falla på grund av rädsla för de ekonomiska effekterna av coronaspridningen. Den oron finns kvar, men måndagens börsfall beror främst på helgens kollaps i oljepriset. Prisraset på 30 procent kom efter att världens oljeproducerande länder inkl. Ryssland (OPEC+) inte lyckats enas om produktionsminskningar, vilka skulle hålla priset uppe. Ett priskrig har nu brutit ut mellan Saudiarabien och Ryssland, och Saudi som har världens billigaste oljeutvinning har valt att vrida på oljekranarna för fullt och därmed sänka priset. Allt för att inte låta Ryssland ta marknadsandelar på den för landet så viktiga oljemarknaden.
Varför är en kollaps av oljepriset dåligt?
Vid första anblicken kan man tänka att ett lägre oljepris borde vara bra för börsen. Majoriteten av världens länder är ju likt Sverige, konsumenter och inte producenter av olja. Ett lågt oljepris kan alltså ses som en ekonomisk stimulans som gör det billigare för oss att tanka bilen, att boka en semesterresa och att konsumera överlag. Det är tyvärr inte så enkelt. Bland annat för att ett lägre biljettpris knappast kommer få oss att boka en semesterresa i dagsläget, men framför allt för att raset i oljepriset skapar en oro på världens marknader. Många tillväxtmarknadsländer är beroende av oljeinkomster och ett lågt oljepris får betydande effekt på deras statsfinanser. Lägg till att länderna nu för att få in pengar i kassan och betala sina budgetunderskott, kan tvingas sälja av andra tillgångar så som aktier. Ett säljtryck som leder till ytterligare nedgångar på aktiemarknaden.
Inte bara tillväxtländerna utan även den amerikanska oljesektorn påverkas. Den fracking-teknik de använder sig av är dyr och med nuvarande oljepris på under 30 dollar fatet, går flera av de amerikanska producenterna med förlust. Lägg till att bolag inom oljeindustrin ofta är högt skuldsatta, så fallande intäkter kan ge dem problem med återbetalningarna. Vilket i sin tur riskerar att leda till smällar på företagsobligationsmarknaden och innebära stora kreditförluster för banker. Att detta är en påtaglig risk det ser vi bland annat i att bankerna tillhör dagens stora kursförlorare. En annan förlorare är s.k. high yield placaringar som drabbats hårt när marknaden prissätter ett katastrofscenario.
Hur ska jag agera nu?
Panik, nervositet och osäkerhet är ord som väl beskriver marknadssegmentet just nu. Något som tillsammans med de stora passiva flödena från indexfonder och ETF:er samt dagens sekundsnabba nyhetsspridning, gör att vi kan förvänta oss en mycket turbulent börs kommande veckor. Vi lär fortsatt säkerligen få enskilda dagar då börsen stiger flera procentenheter på positiva nyheter såsom koordinerade stimulanspaket från världens centralbanker, varvat med dagar med kraftiga fall. En miljö där det är lätt att handla bort sig.
Vi har redan sett stora prisfall i andrahandsmarknaden för tes s.k. kreditcertifikat inom high yield segmentet så har nedgångarna varit betydande.
Man bör alltid hålla huvudet kallt och fundera över när du behöver pengarna. Om svaret är ”i närtid”. Då hör pengarna inte hemma på börsen eller i andra riskfyllda placeringar såsom men detta gäller alltid, oberoende coronaoro och oljechocker.
Är din sparhorisont däremot ett par år, då kan denna period visa sig vara ett bra köpläge på börsen. De bästa affärerna tenderar trots allt att göras i de dystraste av tider.
Kontakt gärna mig om du har frågor.
Per Landahl
